Det var därför jag vaknade

Det var därför jag vaknade.
Hela den mörka natten ljöd av musik.
Små, små spröda silverklockor 
som fick mitt hjärta att bulta av glädje.
Jag steg upp, 
svepte sjalen om mina axlar och steg ut i natten.
Stjärnornas hemlighetsfulla gnistrande 
och en stark kameldoft kom emot mig. 
Lite rädd blev jag allt när de närmade sig. 
”Vi söker en konung. Vi följer hans stjärna” 
sade de och pekade mot skyn. 
Och då såg jag den. 
Mer strålande och klar än något jag någonsin sett. 
Det var som om allt förbleknade i dess närhet. 
Och orden som plötsligt bara fanns hos mig: 
”Ära i höjden åt Gud 
och på jorden fred åt dem han har utvalt”. 
Det var därför jag vaknande.      

(Christina Andersson)